Nyheter
Felaktig bränsleberäkning slutade med nödlandning på grusväg
En Piper PA-31-350 med en pilot och sex passagerare tvingades landa på en grusväg vid Winnipeg när bränslet tog slut. Alla klarade sig oskadda. Kanadas haverikommission, Transportation Safety Board of Canada (TSB), pekar på fel vinddata i planeringen, extra förbrukning under flygningen och bränslekontroller som inte fångade upp det verkliga läget.
Av PrivatePilot.NEWS · publicerad 9 november 2026 · 07:00 UTC
Rapport A23C0104 offentliggjordes den 4 november 2026 och gäller en händelse den 2 november 2023. Flygplanet, en Piper Navajo Chieftain med registrering C-GMOB, opererades av Eagle Air Enterprises. Bolaget bedrev VFR-taxiflygning från Winnipeg/St. Andrews i Manitoba.
Den planerade resan gick först till Winnipegs internationella flygplats för att hämta passagerare, därefter till Sachigo Lake i Ontario och tillbaka samma väg. I Sachigo Lake fanns ingen bränsleservice. Flygplanet behövde därför ha tillräckligt med bränsle för flera etapper, eller så behövde tankning planeras på en annan plats.
Piloten hade totalt 898 flygtimmar och 99,1 timmar på flygplanstypen. Han hade rätt certifikat och behörigheter och hade börjat på bolaget månaden före. Detta var hans första flygning till Sachigo Lake.
Före start kontrollerade piloten både tankmätarna och alla fyra bränslecellerna visuellt. Flygplanet hade fulla tankar med 1 092 pund användbart bränsle, ungefär 495 kilo. Han hade också planerat att ta med två 20-litersdunkar med flygbensin. Efter ett samtal med driftchefen, som också var chefpilot, bedömdes dunkarna som onödiga och togs ut före start. Sådan transport var godkänd i bolagets handbok för transport av farligt gods.
Den operativa färdplanen angav en sammanlagd flygtid på 3 timmar och 39 minuter och en förbrukning på 230 pund i timmen. Piloten beräknade bränslebehovet till 931 pund. Med den beräknade 45-minutersreserven på 171 pund blev totalbehovet 1 102 pund, alltså tio pund mer än flygplanets fulla, användbara bränslemängd.
Kravet för denna VFR-flygning i dagsljus i Kanada var bränsle till destinationen och därefter 30 minuter vid normal marschfart. Med en sådan reserv skulle det beräknade behovet ha varit 1 046 pund. De skenbara marginalerna byggde dock på förutsättningar som inte stämde med de prognostiserade och faktiska förhållandena.
Utresan från Winnipeg till Sachigo Lake planerades på 2 500 fot över havet, med 24 knops medvind och en markfart på 183 knop. Returen beräknades med bara en knops motvind och 158 knops markfart. TSB konstaterar att felaktiga uppgifter om höjdvind användes i planeringen. Därmed hade piloten inte en korrekt bild av hur mycket bränsle resan skulle kräva.
Redan på utresan uppstod tydliga avvikelser. Etappen som skulle ta 1 timme och 40 minuter tog ungefär 1 timme och 56 minuter. För att undvika moln steg piloten till höjder upp mot 5 300 fot. Både stigningarna och mindre gynnsamma vindförhållanden ökade bränslebehovet.
Vid ankomsten till Sachigo Lake registrerade piloten 636 pund kvarvarande bränsle i den operativa färdplanen. TSB:s efterberäkning visade att det troligen bara fanns 545 pund kvar. Den återstående mängden kontrollerades inte visuellt på plats. Returplanen uppdaterades inte heller utifrån erfarenheterna från utresan.
Ett strömavbrott i samhället gjorde att piloten inte kunde hämta uppdaterad väderinformation på internet eller kontakta NAV CANADA per telefon före returen. Han lyfte med samma sex passagerare omkring klockan 14.37 lokal tid. Under flygningen kontaktade han inte heller NAV CANADA för uppdaterade väder- eller vinduppgifter.
Även på hemvägen behövde piloten ändra höjd för att undvika moln. GPS-data visade att flygplanet steg ända upp mot 8 500 fot över havet, trots att planen fortfarande byggde på 2 500 fot. På de höjder som användes var vindförhållandena mindre gynnsamma. Flygplanet förbrukade mer bränsle under stigningarna, samtidigt som lägre markfart förlängde tiden till destinationen.
Skillnaderna mellan planen och efterundersökningen var betydande:
- Markfart på utresan – Pilotens plan eller registrering: 183 knop. TSB:s efterundersökning: 157 knop i genomsnitt.
- Bränsle vid Sachigo Lake – Pilotens plan eller registrering: 636 pund. TSB:s efterundersökning: Beräknat till 545 pund.
- Markfart på returen – Pilotens plan eller registrering: 158 knop. TSB:s efterundersökning: 129 knop i genomsnitt.
Bolaget hade en procedur som skulle upptäcka sådana skillnader. Efter 40 procent av sträckan skulle piloten registrera bland annat faktisk markfart, förbrukat bränsle, kvarvarande mängd och behovet fram till destinationen. Formuläret uppmanade också piloten att ta ställning till om bränslet var tillräckligt.
På returen angav piloten både planerad och faktisk markfart som 158 knop. GPS-data visade ett genomsnitt på 129 knop. Han registrerade 177 pund förbrukat, 266 pund som behov fram till destinationen och 459 pund kvar, och markerade att bränslet var tillräckligt. Kontrollen byggde därmed på felaktiga siffror och gav inte den varning som den var avsedd att ge.
Klockan 16.34 skickade piloten ett textmeddelande till driftchefen/chefpiloten för att få bekräftat att fulla tankar skulle räcka för hela resan. Han frågade också om vänster tankmätare visade för lite. Svaret var att fulla tankar gav fem timmars flygtid och skulle räcka. Därefter reagerade piloten på låga mätarutslag och satte kurs direkt mot St. Andrews, som låg ungefär tolv nautiska mil närmare än den ursprungliga destinationen.
Klockan 16.45 stannade vänster motor på grund av bränslebrist. Piloten flöjlade propellern, säkrade motorn och deklarerade nödläge. Passagerarna informerades om att det kunde bli nödvändigt att landa utanför en flygplats.
Tornet klarerade flygplanet för direktinflygning till bana 18 på St. Andrews. Men klockan 16.49 började även höger motor gå ojämnt. Piloten meddelade att han inte skulle nå flygplatsen och att han i stället skulle landa på en grusväg.
Han fällde ut landstället och stängde själv av höger motor omkring 50 fot över marken, innan även den propellern flöjlades. Passagerarna uppmanades att inta skyddsställning. Klockan 16.50 landade flygplanet på Pigeon Bluff Road, omkring 5,6 nautiska mil norr om St. Andrews. Varken personer eller flygplan skadades.
Efter landningen undersökte underhållspersonal flygplanet och beskrev tankarna som tomma. TSB:s beräkningar tydde också på att bränslet hade tagit slut. Den återstående mängden mättes ändå inte innan tankarna fylldes på. Flygplanet bogserades därefter till en lämplig asfalterad vägsträcka och flögs senare tillbaka till basen.
Undersökningen fann inget tekniskt fel som bedömdes ha bidragit till händelsen. Vid efterkontrollen visade det sig visserligen att höger tankmätare kunde visa tomt trots att en fjärdedels tank återstod. Mätaren byttes ut. Eftersom felet gav för låg visning bedömde TSB att det inte bidrog till bränslebristen.
Flygplanet hade ingen bränsletotalisator, och sådan utrustning var inte heller obligatorisk. TSB beskriver en totalisator som en möjlig extra källa till uppgifter om faktisk förbrukning och beräknad återstående flygtid. Även ett sådant system förutsätter korrekt registrering av bränslemängden vid start.
Längs retursträckan fanns tre alternativa flygplatser med 100LL flygbensin inom flygplanets räckvidd: Red Lake, Lac Du Bonnet och Selkirk. TSB framhåller att regelbundna och korrekta bränsleberäkningar kan ge piloten underlag för att välja en sådan mellanlandning medan alternativen fortfarande är tillgängliga.
För privatflygare och andra piloter är lärdomen särskilt sambandet mellan planering och uppföljning. En höjdändring kan både kosta extra bränsle under stigningen och ge en annan markfart resten av vägen. Beräkningen måste därför uppdateras utifrån faktiska förhållanden. Ett kontrollformulär förlorar sitt värde om planerade siffror förs in som om de vore observerade.
TSB:s riskslutsats är att bristfällig uppföljning av förbrukning och kvarvarande mängd kan leda till att piloten inte upptäcker att bränslet är otillräckligt för att nå fram. Efter händelsen höll Eagle Air möten med piloterna för att gå igenom flygplanering och procedurer.
Källa: Transportation Safety Board of Canada, rapport A23C0104, offentliggjord den 4 november 2026.
https://www.tsb-bst.gc.ca/eng/rapports-reports/aviation/2023/a23c0104/a23c0104.html
